Jag har sedan barnsben och mycket ung haft ett stort samhällsengagemang. Jag gillade jättemycket att lyssna på de politiska debatterna på 60-talet mellan dåvarande partiledare. Jag älskade när vi var hos farmor och hennes sju pojkar (bla min pappa) satt runt bordet och diskuterade politik. De spände nog över hela skalan. Det var fantastiskt! Jag kunde komma med frågor och inlägg – blev lyssnad på. Ja det var fantastiskt!
Pappa röstade på socialdemokraterna. För honom var det viktigaste att hans tre döttrar kunde få utbilda sig och bli fria – inte beroende av ngn man. Mamma var uppvuxen i Bondeförbundet (morfar hade många höga poster inom politiken) men blev mycket förtjust i Bohman och röstade på moderaterna. I min familj var det helt ok att tycka olika. Jag är helt säker på att pappa idag aldrig skulle rösta som då.
Jag väntade länge med att välja parti. Då jag inte tyckte vi hade tillräckligt med planering för att ta hand om kärnkraftverkens avfall röstade jag en gång på (c) vid den avgörande omröstningen 1980.
Sedan ALDRIG MER (c)!
På 80-talet först tänkte jag ordentligt igenom var jag hör hemma. Vilket parti som passar mig bäst.
Frihet att göra egna val är oerhört viktigt för mig! Att ha ett fungerande samhälle med omsorg för de som behöver och ett rättssystem som håller och hänger med i tiden. Skolan naturligtvis – jag är ju lärare med flera olika examina. Ett oerhört stort engagemang för barn och ungdomar i utsatta situationer. Oerhört stort!
När jag som lärare insåg att socialtjänsten inte har barnens bästa för sina ögon utan mer föräldrarnas och bortsåg från barnen – ja då tog jag steget in i politiken. Jag valde parti! Jag engagerade mig. Alla borde göra det ett par perioder. Man lär så mycket!
Det blev:
Kommunfullmäktige, suppl. i Kommunstyrelsen, ledamot i Socialnämnden och dess arbetsutskott, vice ordf. i Kulturnämnden, vice ordf. i handikapprådet, ….
Flera motioner skrevs och gick igenom bl.a. undersökning om förekomst av mobbning på skolorna, läs-och skrivsvårigheter för att möta elevernas behov av stöd, …..
Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Oh vad jag lärde mycket!
Efter denna intensiva aktiva politiska period … samtidigt med lärarjobb och lärarutbildarjobb som adjunkt vid högskolan … valde jag att …
Inte vara medlem i ett parti. Jag ville kunna säga … jag röstar moderat … inte vara moderat. Förstår du skillnaden? Det är en frihet i det! På senare tid har jag bara varit medlem under valår.
Idag – efter att ha hört Ulf Kristersson (m) tala mot antisemitismen bestämde jag mig. Jag är nu åter moderat. Att kämpa MOT hatet i vårt samhälle – hatet mot andra människor – blev större än min frihet för mig själv.
Frihet – Demokrati – Utbildning – Rättsväsende – Ekonomi – …. Så mycket är viktigt!
MODERATERNA är det parti som ligger mig närmast i själ och hjärta.
Ps. Men så klart finns det saker jag ogillar med (m). Senast den nya ”könslagen”. Tidigare Reinfeldt.II som var en katastrof tillsammans med (mp). Reinfeldt.I var en höjdare för Sverige! Reinfeldt.II en katastrof.
Men jag är inte bitter som många tidigare moderater blev. I ”go high when they go low”.
Kolla bara partiet MED! De består av bittra moderater. Bitterhet som sitter djupt. Trist så det förslår!
***
POLITIK i TIDEN - POLITIK är VIKTIGT! 